Kärra - Rödbo

Områden:

Kärra


Kärra är centralt beläget på Hisingens östra sida, en knapp mil norr om Göteborg. Till stadsdelen kommer man lättast med buss eller bil, antingen via Norrleden, Kongahällavägen eller Europaväg 6 som sveper förbi mellan stadsdelen och Göta älv. Matargator forslar in besökaren från leden till Kärra centrum.

En väg sträcker sig rätt igenom miljön i nord-sydlig riktning öster om stadsdelens centrum. Vägen kallas Lillekärr och fungerar som områdets länk till Göteborg och omvärlden. Inte långt från Kärra ligger andra större externa affärskomplex såsom OBS-varuhuset i Bäckebol, Kungälvs- och Angereds centrum.

Innan Kärra exploaterades på 1970-talet bestod miljön främst av åkermark i svag lutning mot söder. Miljön är en gammal kulturbygd och rik på fornlämningar. Stadsdelen utgjorde tidigare en del av Säve socken som sträckte sig från Nordre älv i väster till Göta älv i öster. Med undantag för ett mindre radhusområde från 1960-talet präglades Kärra av jordbruksbebyggelse och domineras än idag av stora naturområden såsom de skogsbevuxna bergspartierna i norr, söder och väster. Kärra genomkorsades av flera raviner, varav en löpte genom den befintliga bebyggelsen vid Kärra kapell. Kapellet byggdes 1920 och ligger vid en gammal korsväg intill en milsten från 1737. I och med exploateringen försvann ravinerna i områdets norra del delvis medan ravinerna i områdets södra del blev parkområde.

Stadsplanen från 1969-1970 av tf stadsplanchef Folke Skugghall och Viktor Kippari omfattar ett område på ca 150 hektar beläget i västra delen av Göta älvdalen, nordväst om Kärramotet. Göteborgs stad och HSB ägde och äger i huvudsak all mark som ingick i planförslaget. Kärra exploaterades främst under 1970-talets första år och bland de bostäder som byggdes då finns inga hyresrätter. Lägenheter dominerar med cirka 60% av alla bostäder, resten utgörs av enskilt ägda småhus. Marken är lerhaltig och grundförhållandena har antagligen påverkat planutformningen. Flerbostadshus dominerar i de östra och mellersta delarna av planområdet och är ordnade i räta vinklar åt olika väderstreck. Det största småhusområdet tillkom också vid tiden för denna exploatering och är beläget sydost i stadsdelen. I nordväst uppfördes i slutet av 1970-talet ett annat småhusområde bestående av parhus, atriumhus och radhus.

Bebyggelsen i nordväst är belägen nedanför en bergsrygg där terrängen utmärks av ett böljande landskap. Ett fåtal buskar och träd förekommer men området präglas framför allt av stora öppna ytor. Här, liksom i hela Kärra, slingrar sig ett flertal små och smala gångstråk som flitigt frekventeras av de boende.

Innan bostadsbyggandet tog fart på 1970-talet uppgick antalet invånare till ett tusental. I Kärra bor idag ungefär 10 000 människor fördelade på ca 2 000 lägenheter i flerfamiljshus och cirka 1 600 i småhus. Flerfamiljshusen byggdes i grupper av lameller uppförda i två till sju våningar. Parkeringsbehovet tillgodoses av ett antal p-platser och garagelängor utspridda i stadsdelen. Ett större friluftsområde finns i nordvästra delen av planområdet med anknytning till Klarebergs gård och Rödbo.

Kärra centrum, beläget mitt i Kärra, är utformat som en centrumanläggning i två plan med butiker, banker, vårdinrättningar, bibliotek, fritidsgård, bad- och idrottshall samt en skola. Centrumanläggningen uppfördes 1979 och är inrymd i sex rektangulära, närmast lådformiga byggnader som placerats tätt intill varandra i öst-västlig riktning. Smala gångstråk ligger insprängda mellan huskropparna. Centrumanläggningen har, liksom Frölunda Torg, erhållit Per och Alma Olssons utmärkelse.

Klarebergsskolan från 1979 sträcker ut sig norr om centrat och ansluter till anläggningen genom en skolbyggnad som placerats i områdets norra del. Söder om centrumanläggningen byggdes samma år ytterligare ett bostadsområde bestående av sex L-formade loftgångshus med stigande våningsantal från gavel till gavel.

Kärra är på det stora hela en mycket tätbebyggd miljö med intima rumsbildningar snarare än vidsträckta öppna ytor. Stadsdelen utformades enligt tidsandans stadsbyggnadsideal vars huvudidé var att bygga tätt och lågt. Centrumanläggningen utgör det tätast bebyggda området där gångstråken skapar en trevlig labyrintkänsla och utblicksmöjligheterna är små. Närheten till bostäderna gör att området inte blir isolerat kvällstid.

Stadsdelen Rödbo motsvarar i huvudsak Rödbo socken som var norsk till 1658. Den upptog Hisingens norra spets mellan Nordre älv och Göta Älv och omfattade även Skårdal i Surte på den östra sidan av Göta älv.

På 1200-talet byggdes fästningen Ragnhildsholmen i områdets västra del. Den låg intill Nordre älv mitt emot staden Kungahälla på älvens andra sida. Rödbo gränsade också till Bohus fästning som tillkom i början av 1300-talet. Socknen hade således ett utsatt läge och påverkades av strider även efter 1658.


Rödbo


Ursprungligen var Rödbo förenat med Säve församling men fick troligen en egen kyrka vid Vedbacka på 1500-talet. I samband med striderna kring Bohus fästning på 1640-talet förstördes kyrkan och efter detta användes Kungälvs kyrka.

Rödbo socken hade ett 20-tal byar och gårdar, bl.a. Ellesbo, Rönning, Bolsten, Grimås, Kockhed, Hög, Maggered, Ellered, Backered, Hakered, Röset, Göddered, Vedbacka, Oxhagen och Rösbo. Den förnämnsta egendomen var Ellesbo som utvecklades till en herrgårdsliknande anläggning på 1790-talet.

Från mitten av 1800-talet byggdes skolor och på 1930-talet hade socknen småskolor i Ellesbo och Ellered samt folkskola i Backered. Ellesbo gård övertogs 1924 av Willinska fattigfriskolan som drev sin verksamhet här fram till 1946.

Kontakten med Kungälv uppehölls genom en färja vid Vedbacka 1783-1940 och på 1700-talet fanns här ett gästgiveri. 1940 ersattes färjan med en bro.

En ny kyrkogård anlades 1909 och 20 år senare placerades ett litet begravningskapell här. Från 1900-talets början har villor byggts i Rödbo. I slutet av 1950-talet drogs motorvägen fram i öster och påverkade då denna del av Rödbo.

Efter inkorporeringen med Göteborg 1974 upprättades utbyggnadsplaner för Rödbo. Dessa har inte genomförts men i samband med planeringen köptes mark in och flera byggnader revs. Trots detta har Rödbo som helhet en mycket väl bibehållen landsbygdskaraktär.

I Rödbo finns flera värdefulla jordbruksmiljöer och Ragnhildsholmens fästningsruin med omgivning har ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Rödbo kyrka Den gamla träkyrkan från 1500-talet brändes 1645 av den svenska armén vid ett anfall mot Bohus fästning. Därefter fick kyrkobesöken förläggas till Kungälvs kyrka. När en ny begravningsplats anlades byggdes ett begravningskapell med ett lågt torn år 1929. Medel till byggnationen hade insamlats på frivillig väg. Kapellet renoverades första gången 1952 och 1974. Första gången den användes för en gudstjänst var på nyårsdagen 1974. Därefter renoverades det ursprungliga begravningskape... (Läs mer)