Fredrikshamns skans

Rakt österut från Backa kyrka vid älven ligger en liten jordskans, som brukar kallas Fredrikshamns skans efter en numera försvunnen gård på vars fd. ägor den ligger. Den byggdes under kriget mellan Danmark och Sverige 1643 – 1645. Den danske ståthållaren i Norge, Hannibal Sehested, hade fått som uppgift att norrifrån anfalla staden Göteborg. På sensommaren 1645 gick norska trupper över Göta älv till Skårdal i Surte, som var norskt område, och fortsatte sedan söderut . Utan större motstånd nådde Sehested ända fram till Gullbergsäng, med Göteborg inom synhåll. De svenska trupperna väntade i slagordning i närheten av Gullbergs fäste. Det såg ut som det skulle bli drabbning. Av någon anledning drog sig plötsligt de norska trupperna tillbaka och retirerade över Göta älv, på en pontonbro som slagits mellan hospitalet och Hisingen. Svenskarna följde efter och drabbade samman med Sehested och hans norska trupper inte långt från Bohus fästning. Strax därefter slöts freden i Brömsebro, vilket gjorde slut på ytterligare fientligheter. För att skydda pontonbron hade Sehested låtit uppföra några mindre befästningar. En av dessa var Fredrikshamns skans, som är det sista som fortfarande minner om striderna 1645. Man kan fortfarande se vallen, lagd i stjärnform men öppen mot älven, samt den vattengrav som löper runt vallen. Sedan 2001 arbetar föreningen Gustav II Adolfs Fotfänika i Göteborg med projekt ”Fredrikshamns skans”, som syftar till att återuppliva skansen, och göra den mer känd för göteborgarna i allmänhet och backaborna i synnerhet. Källa - Peter Blom.

Fredrikshamns skans

Karta är upprättad 1782 av konduktören vid Fortifikationen L.D. Ljungberg. Ljungbergs egna text:

Charta som utvisar en gammal Scants belägen vid Götha elf N.N.west öfver elfven från hospitalet. Götheborg d. dn 19 jan 1782.

Fredrikshamns skans