Ragnhildsholmen

Ute på en holme i Nordre älv mittemot Norges då viktigaste stad Kongahälla anlade konung Håkon den gamle på 1250-talet en ringmursborg till stadens försvar, omnämnd år 1257. I Håkonssagan berättades att kungen "lät göra borg i Kungahälla på Ragnhildsholmen och bygga hus i kungsgården i staden".

Borgen var ett för sin tid mycket starkt fäste, och vid Kungahälla fanns vid den tiden ingen kraftigare försvarsanläggning. Den kastal som funnits på vad som idag heter Klosterkullen brändes efter ett anfall av venderna år 1135, ett folk från södra Östersjön.

Men med denna nya borg fick man ett effektivt lås i Nordre älv - på den tiden kort och gott kallad för Älven. Ungefär samtidigt påbörjades också ett antal andra borgar att uppföras under Håkons tid, bl.a. det enorma Tunsbergshus vid Oslofjorden, omfattande cirka 60.000 m² varav själva huvudborgen utgjorde 7.000 m² - att jämföra med Ragnhildsholmens 1.500 m².

Ruinen grävdes ut i början av 1880-talet av Wilhelm Berg och hade då murar som var upp till 5,8 meter höga. Efter utgrävningarna förföll den fort då stenen användes till ett stallbygge. Dom sista bevarade resterna konserverades av byggmästare Adolf Tell 1932. Idag är den ett populärt utflyktsmål på dagen, och ett dyrkarställe för vissa personer nattetid. Må den bevaras för framtiden och inte ätas upp av profithungriga markägare inom något eller några sekel.

Ragnhildsholmen
Ragnhildsholmen