Lindholmen- drottning Blanca

Blanka (Blanche) av Namur, död 1363, svensk drottning 1335, dotter till Jean av Namur. Namur var ett litet grevskap, inklämt mellan hertingdömena Brabant och Luxemburg, i nutida Belgien. Det flamländska namnet på Namur är Namen.

Endast 16 år gammal gifte sig Blanka 1335 med Magnus Eriksson, kung i Sverige och Norge. Som morgongåva fick hon Lindholmens slott i Lundby kommun (Göteborg). Det berg som Lindholmens slott låg på kallas än i dag Slottsberget, drottning Blankas berg. Även Lödöse fick Blanka i morgongåva av Magnus Eriksson. Enligt samtida vittnen var den unga drottningen mycket omtyckt av folket. I boken "Min svenska historia" berättar Vilhelm Moberg att Blanka utmärkte sig för stor fägring och en "andlig begåvning". Hon levde vid ett kultiverat hov och var älskad av folket.

Hon var sin makes trogna medhjälpare, men hennes rykte svärtades av den aristokratiska oppositionen. Hon beskylldes bl a för giftmord på sin son, kung Erik (Magnusson). Många av dessa falska beskyllningar återfinns i den heliga Birgittas politiska uppenbarelser. Birgitta, som var "magistra", hovmästarinna eller lärarinna, hos Blanka, förebrådde också den unga drottningen för att hon efter att ha tryggat tronföljden med två gossebarn upphörde med den sexuella samlevnaden med sin man, kung Magnus. Det blivande helgonet hade tydligen god insyn i det kungliga familjelivet, såvida det inte rörde sig om en uppenbarelse!

Den påstådda avhållsamheten tycks emellertid haft sina förklarliga skäl. Kungen, som också kallades Magnus Smek, beskylldes nämligen för att vara homosexuell.

Makarna hade även tre döttrar av vilka två avled i späd ålder och begravdes i Ås kloster i Halland.

År 1363 var makarna Magnus och Blanka i Köpenhamn för sin sons, Håkans, vigsel med den danske kungen Valdemars dotter Margareta. Kort efter bröllopet, som ägde rum 9 april, insjuknade drottning Blanka och dog. Hennes död är endast känd genom en kortfattad dansk krönika, Själlandskrönikan, och ingen vet vad hon så plötsligt dog av eller var hon ligger begravd.

Barnvisan ”Rida, rida ranka, hästen heter Blanka” går inte tillbaka till drottning Blankas tid. Den lilla barnvisan är en romantisk nydiktning av docenten i estetik vid Lunds universitet, Hans Henrik Hallbäck (död 1885), som fick vidsträckt popularitet inte minst genom Albert Edelfelts kända målning av drottningen gungande den lille sonen på knät.